Maskrosen sig för
bröstet slår Sträcker sig och säger nu är det vår I gräsmattan man den ej kan tåla Men ändå morsk naturen den måla |
|||||||||||||||
Rosor är röda,
violer är blå Små mycket små, men syns ändå |
|||||||||||||||
Gullvivan: "Nyckeln
till min himmel ligger i Ditt änglalika hjärta." Från G.W. Gessmanns förteckning (år 1899) över växter och deras betydelse |
|||||||||||||||
Ormöga är namnet
jag oförskyllt fått Hoppas att ingen vänder sig bort |
|||||||||||||||
Näva är släktet,
ni rikligt mig ser Men plockan mig ej då vissnar jag ner |
|||||||||||||||
Växter man i trädgårn
avla Får här bli en liten tavla |
|||||||||||||||